Josefine Borgström
Umeå konsthögskola
För ett måleriskt projekt som med en snyggt presenterad arbetsprocess växer i rummet. Det klassiska föreställande måleriet möter en mer abstrakt kroppslighet som med väl valda utsnitt undflyr direkt och övertydlig läsning i ett spännande och oväntat gränsland där underhållningsvåld möter intimitet. En fin sampling av stereotyper och genusbetingade förväntningar.

Nicole Khadivi
Kungliga Konsthögskolan, Stockholm
För ett psykologiskt skarpt och inkännande verk där en personlig berättelse får en allmänmänsklig betydelse. Film, glas, ljus och mekanisk rörelse ger en konsthistoriskt medveten helhet som kombinerar en nästan teknokratisk elegans med det mänskliga minnets bitterljuva värme.

Olga Krüssenberg
Kungliga Konsthögskolan, Stockholm
För en vacker och konsekvent genomförd installation där konstnären med varje detalj och ett slipat bildval drar in oss i narrativet. Svindlande vyer från ett till synes tidlöst Svalbard som kombineras med bilder från gruvdrift och lokalbefolkningens berättelser skapar ett obehag som gör att människans påverkan på naturen är svår att skaka av sig.

My Sjöberg
Konsthögskola i Malmö
För förmågan att skickligt skildra spänningsfälten i ambivalenta tillstånd. Den föränderliga skärningspunkten mellan dåtid och framtid, verklighet och fantasi, det naturliga och det artificiella, vibrerar lågmält i verken. Med oförväget avskalad estetik öppnar Sjöberg upp en filosofisk grogrund där betraktaren befinner sig på tröskeln i detta mellantillstånd.

Jessica Westerberg
Konstfack
För en fängslande installation av glas, stål och aluminium där organiskt köttiga former möter stela konstruktioner i en hisnande balansakt. Verket kan ses som en ordlös metafor för förhållandet mellan samhällets begränsande strukturer och våra individuella olikheter, såväl fysiska som psykiska. Det munblåsta glaset uppvisar en motvilja till anpassning, vänder insidan ut och lämnar betraktaren med nerverna på helspänn.